Kapitalförluster vid förbud mot uppbundet system för mjölkkor

Abstract: Idag finns det 5200 mjölkföretag i Sverige varav 69 procent tillämpar ett uppbundet system. Regeringen föreslår att Jordbruksverket bestämmer ett slutdatum för mjölkproduktion i uppbundet system. Målet är att förbättra djurvälfärden för nötkreatur. För den enskilde lantbrukaren innebär ett förbud mot uppbundet system ett vägval mellan att avveckla eller investera i mjölkproduktionen. Vid ett stoppdatum för uppbundet system kan det uppstå kapitalförluster för de mjölkproducenter som tvingas avveckla i form av en minskad arbets- och kapitalinkomst. Kapitalförlusternas storlek påverkas av när ett förbud träder i kraft och kan variera geografiskt i landet. Syftet med denna studie är att undersöka hur stora kapitalförlusterna kan förväntas bli hos mjölkproducenter med uppbundet system vid en avveckling. En intressant fråga är hur stora skillnaderna blir i kapitalförlust beroende på om mjölkproduktionen sker i slättbygd eller skogsbygd. Genom att ställa kapitalförlustens storlek för den enskilde lantbrukaren i proportion till den egna arbetsinsatsen ges ytterligare en dimension till problematiken. Det empiriska materialet visar att kapitalförlusterna är högre i skogsbygd än i slättbygd. För den enskilde mjölkproducenten är kapitalförlusten stor. Ett förbud mot uppbundet system ger en årlig kapitalförlust på mellan 0,3 och 0,6 kr per kilo mjölk beroende på när ett förbud träder i kraft. Kapitalförlusten blir 56 procent högre om ett förbud inträder om fem år jämfört med om tio år. Om hänsyn tas till den arbetsinsats som ett uppbundet system kräver är kapitalförlusten försumbar och i slättbygd finns även en vinst av att avveckla mjölkproduktionen, givet att alternativ sysselsättningsmöjligheter föreligger. Många mjölkproducenter med uppbundet system är över 55 år och för dessa kan det finnas svårigheter att finna en alternativ sysselsättning vid avveckling av mjölkproduktion. Om det inte finns någon alternativ sysselsättning för mjölkproducenterna föreligger ingen samhällsekonomisk vinst förutom värdet av förbättrad djurvälfärd.