Problembeteenden hos katt - ur ett djurägarperspektiv

Abstract: Katten är idag ett vanligt sällskapsdjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra djurägare lämnar sina oönskade djur till svenska katthem, som idag är överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till katthem. De flesta av kattägarna som deltog i denna studie har själva försökt att lösa problemen som de upplever med sin katt, där användning av Feliway var den vanligaste metoden generellt. Många angav att de upplever problemen som mycket jobbiga (5/6 respektive 6/6 på en skala mellan 1 och 6), men trots detta kunde endast ett fatal kattägare tänka sig att lämna bort eller avliva sin katt p.g.a. problembeteenden. Vad som också noterades i denna studie var att många av kattägarna inte kände till sa mycket eller ingenting alls om kattens bakgrund innan de fick hem katten. Kattens socialiseringsperiod som är mellan två- och sju veckors ålder är mycket viktig för framtida relationer. Man har i tidigare studier noterat att katter som har upplevt/stött på fler saker under socialiseringsperioden lättare tar kontakt med andra människor och inte är lika rädda som katter som saknar denna erfarenhet. Detsamma gäller kontakt med andra artfränder. Sociala arter är födda att kunna lära sig sin arts sociala beteenden, men de kan inte tolka dessa signaler redan från början. Denna inlärning sker framförallt under den senare tiden som kattunge och under den juvenila perioden. En katt som har hållits som ensamkatt under denna period kan därför inte känna igen de artspecifika signalerna och kan då reagera med rädsla eller aggressivitet vid möte med en främmande katt. Därför skulle avsaknad av kunskap om kattens bakgrund kunna vara en orsak till att kattägarna upplever vissa beteenden som problem.