Användning av biokol vid odling av ostronskivling

Abstract: För att säkra vår matproduktion i framtiden står vi inför utmaningar och ett behov av att skapa mer cirkulära system. Det här arbetet inkluderar biokol och svampodling, två branscher på framkant för att skapa mer cirkularitet, gynna matproduktionen och erbjuda alternativa näringskällor. Biokol tillverkas av rester av organiska material som värms i höga temperaturer i en syrefattig eller syrefri miljö. Resterna kommer ofta från olika industrier och kan vara allt från träflis från skogsbruket till slam från reningsverk. Tillverkningsprocessen och ursprungsmaterialet påverkar egenskaperna men generellt har biokol en god absorptionsförmåga och är bra på att hålla fukt, vilket gör det potentiellt användbart som del i ett odlingssubstrat. Biokol som odlingssubstrat i svampodling är något som undersökts i tidigare studier med blandade resultat, i vissa fall har det ökat tillväxthastigheten på mycelet samt gett mer fruktkroppar och i andra fall har resultatet varit det motsatta. En slutsats som kunnat dras från tidigare studier är att biokolets påverkan är till stor del beroende av koncentrationen. Det kan även vara svårt att jämföra olika sorter av biokol då variationen sinsemellan sträcker sig över ett stort spann. I den här studien undersöktes två olika sorter av biokol och deras påverkan på mycel och fruktkroppsbildning hos ostronskivling (Pleurotus ostreatus) vid tillsättning i odlingssubstratet. Varav en sort var tillverkad från halm och fröskal och den andra av slam från reningsverk. Först undersöktes hur myceltillväxten påverkades av koncentrationer varierandes mellan 5–40%. Därefter valdes två koncentrationer ut som sågs gynna tillväxten. Odlingssubstratet innehållandes sågspån av björk och vetekli blandades sedan med de valda koncentrationerna av biokol och inokulerades med mycel av P. ostreatus. Efter 34 dagar skördades de första fruktkropparna och den biologiska effektiviteten räknades ut. I detta fall visade resultatet att båda sorterna av biokol hade en hämmande effekt på fruktkroppsbildningen, något som skulle kunna vara orsakat av en för hög koncentration. Denna hämmande effekt av dessa koncentrationer sågs inte på myceltillväxten, vilket indikerar att biokol påverkar tillväxt av mycel och fruktkroppar olika. En möjlighet är att biokolens påverkan på svamptillväxt ska delas upp i två steg – biokolen har en typ av påverkan på myceltillväxt och en annan på fruktkroppsbildningen. Vid upprepning av försöket föreslås lägre koncentrationer och större mängd substrat per låda.