Slopandet av revisionsplikten : konsekvenser för intressenterna

Abstract: Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts. Med bakgrund i detta framlade StatensOffentliga Utredningar (SOU) nyligen ett förslag om att slopa revisionsplikten för småaktiebolag. Syftet med denna uppsats blir således att utreda vilka konsekvenser lagändringenfår enligt intressenterna, det vill säga de som är beroende av bolagets räkenskaper i syfte attuppfylla egna mål.Uppsatsens teoretiska referensram bygger på intressentmodellen. De intressentgrupper somvalts ut av författaren är ägare och ledning, stat och kommun, kreditgivare och revisorer.Urvalet gjordes utifrån vilka intressenter författaren ansåg påverkas mest av slopandet avrevisionsplikten. Personliga intervjuer genomfördes med representanter för var och en avdessa grupper. För gruppen ägare och ledning intervjuades organisationen Företagarnas,kreditgivare representerades av Sveriges Enskilda Bank (SEB) samt Bankföreningen. Stat ochkommun representerades av Skatteverket (SKV) och Ekobrottsmyndigheten (EBM), ochslutligen så intervjuades en auktoriserad revisor på Deloitte för att representera revisorer.Ur representanternas svar kan utläsas en viss likstämmighet gällande slopandetskonsekvenser. Framförallt påvisar det empiriska materialet revisionens många sidor och olikabetydelse för olika intressenter. Representanter för stat och kommun spår att ökade kostnaderför EBM och SKV är att vänta. Representanter för kreditgivare belyser istället den störstaförändringen i att oreviderade siffror kan ge högre ränta på lån eller till och med svårighet atterhålla lån. Representanter för ägare och ledning och revisorer menar att det på glesbygdenkommer bli ökad konkurrens men att konkurrensläget i städerna förblir oförändrat.