Alcohol Advertising in Sweden, UK and EU - a comparative study

Abstract: Vi är utsatta för reklam för olika produkter dagligen. Reklamen lockar, den påverkar och uppmuntarar oss att införskaffa den marknadsförda produkten. Ett speciellt område är reklamen av alkoholhaltiga drycker, vilket varit föremål för stor debatt i samhället. Det har utförts ett antal studier som visar på sambandet mellan alkoholreklam och alkoholkomsumtion. Då alkoholreklamen kan uppmuntra till konsumtion finns det olika åsikter om alkoholreklam och dess lämplighet. På grund av detta har ett totalförbud mot alkoholreklam påkallats från olika håll i alla medier. Alkoholreklam är ej ett harmoniserat område på EU-nivå. I de olika medlemsstaterna förkommer därför olika aloholpolitik. Det finns inget förbud mot alkoholreklam i EU-rätten. Att tillåta alkoholreklam eller ej är en fråga som medlemsstaterna själva får reglera. Medlemsstaterna har huvudansvaret för den nationella alkoholpolitiken. Reklamförbud för alkoholhaltiga drycker eller andra sådana restriktioner kan enligt EU-domstolen anses utgöra ett hinder mellan medlemsstaterna eftersom det kan påverka avsättningen av varor från andra medlemsstater. Ett sådant hinder kan emellertid vara motiverat med hänsyn till skyddet av folkhälsan. Åtgärden skall även stå i proportion till det eftersträvade målet. EU-domstolen har följaktligen prövat frågan om ett medlemsland kan införa förbud mot alkoholreklam och liknande nationella restriktioner. Domstolen har kommit fram till att medlemsstaterna själva kan besluta hur långtgående skyddet av folkhälsan skall vara och hur det skall säkerställas. Medlemsstaterna måste dock iaktta proportionalitetsprincipen. I det mycket uppmärksammade svenska Gourmet-målet prövades förbudet mot alkoholreklam i kommersiella annonser i tidningar. Förbudet ansågs vara föga effektivt i förhållande till sitt syfte och därför betecknades det som alltför långtgående och därmed oproportionerligt. Detta ledde till ändringar i alkohollagen. Målet har även resulterat i osäkerhet kring vad som egentligen gäller på området. I England reglerar man reklam, och särskilt alkoholreklam, genom självreglering. Alkoholreklamsreglerna skapas och övervakas av olika självregleringsorgan. England är det enda europeiska land som ej har några reklamförbud för alkoholhaltiga drycker och det finns heller inga volymrestriktioner angående hur mycket alkoholreklam som får visas i medierna. Regler om alkoholreklams innehåll återfinns i CAP Code och BCAP Code som tagits fram av de ansvariga självregleringsorganen. De engelska reglerna för alkoholreklam har kritiserats med motiveringen att de ej är tillräckligt strika och effektiva. I Sverige förekommer det en trend där svenska kanaler som TV3 och Kanal5 etablerar sig i England så att de faller under självregleringsreglernas jurisdiktion. De svenska reglerna å andra sidan, för reklam och särskilt alkoholreklam kritiseras för att vara för hårda. Detta har lett till att kanaler flyttar utomlands där reglerna ej är så strikta där de får större utrymme att annonsera hur de önskar. På detta område kan vi se 3 att Sverige och England har två helt olika system vad gäller alkoholreklamsregleringen. England har självreglering medan Sverige har lagstiftning. Anledningen till varför reglerna för alkoholreklam skiljer sig åt så mycket är för att de olika länderna för helt olika alkoholpolitik. Detta påverkar i sin tur all annan reglering av alkohol i samhället, som t ex reglerna kring alkoholreklam.