Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015

Abstract: Höstvete är en viktig gröda i svenskt lantbruk och på många gårdar är det grunden i växtföljden. För att grödan ska ge hög avkastning krävs att skötselåtgärder och gödsling anpassas efter rådande förutsättningar och utförs vid rätt tidpunkt. Hur stor skörden blir beror på antalet ax per ytenhet, antal kärnor per ax och kärnvikten. Skördekomponenterna påverkas av kvävetillgången vid olika tidpunkter under höstvetets utveckling och tillväxt. I denna studie har data använts från tre års höstveteförsök, 2013-2015, med 15 olika kväveled i varje försök. Syftet var att undersöka effekten på skörd och olika skördekomponenter av 1) en tidig kvävegiva och 2) kompletteringsgödsling vid olika tidpunkter mellan DC32-55. En tidig kvävegiva och sen en huvudgiva vid DC24, gav lika stor skörd som bara en huvudgiva med eller utan komplettering. I tunnare bestånd (2013) fanns en tendens till större skörd och fler kärnor/m² i de led där mer kväve lagts innan stråskjutningen (120-160 kg N/ha) än i led där endast 80 kg N/ha lagts innan stråskjutning. Mer kväve innan stråskjutningen gynnade sannolikt skottmängden och därmed antal ax per kvadratmeter. Kompletteringsgödsling i DC 32-45 gav ingen skördeökning något av åren, jämfört med en huvudgiva med eller utan en tidig kvävegiva, men proteinhalt och tusenkornvikten blev högre. Kväve i senare stadier missgynnade axantalet men detta kompenserades av fler och tyngre kärnor per ax. Genom att bedöma det totala kvävebehovet med hjälp av N-sensor vid komplettering i DC37-55, kunde såväl skörd som proteinhalt höjas. Merskördar erhölls alla år men variationen var stor och lägre ett torrare år som 2013. Ett högre N- utnyttjandet vid senare kompletteringsgödsling visar att det är bättre att satsa på en kompletteringsgiva än en tidig giva. Försökserien visar att det går utmärkt att flytta kväve till senare delar i grödans utveckling vilket också möjliggöra en bättre anpassning till årets kvävebehov och ett ökat kväveuttnyttjande.