Urban äng – ansvar och potential för biologisk mångfald : en jämförande analys av arter och indelningar mellan den svenska ängsfröproducenten Pratensis och Natura 2000

Abstract: Global biodiversitet minskar drastiskt vilket utöver att drabba enskilda arter även riskerar att få stora konsekvenser för ekosystem och grundläggande ekosystemtjänster. Ängen är en naturtyp med stor artrikedom och en lång tradition i Sverige men som idag är hotad och naturvårdsklassad till följd av förändrad markanvändning, som bland annat innefattar urbanisering. Samtidigt utgör urbana miljöer som hålls öppna genom förvaltning viktiga ersättningshabitat för vissa arter som minskar i jordbrukslandskapet och den urbana ängen kan således fungera som ett viktigt verktyg för att öka biodiversitet, lokalt, nationellt och globalt. Genom att jämföra hur väl ängstyper och arter inom naturvården överensstämmer med ängsfröblandningar hos den främsta svenska producenten och återförsäljaren av ängsfrö så är syftet med den här uppsatsen att undersöka vilka möjligheter landskapsarkitekter har att arbeta för ökad biologisk mångfald på nationell nivå genom anläggning av urban äng. Handeln representeras i den här uppsatsen av företaget Pratensis och naturvårdens arter baseras på artlistor för Natura 2000:s ängsmarkstyper. Resultatet visar på att Pratensis ängsfröblandningar innehåller färre arter, en mindre variation av arter, få rödlistade arter och en större andel arter som inte är tydligt förknippade med hävd. Utöver att artlistorna uppvisar stora skillnader överensstämmer inte namnsättning och indelning mellan handel och naturvård vilket riskerar att skapa missförstånd och att fel typ av äng anläggs. De stora skillnaderna mellan Pratensis och Natura 2000 bedöms vara ett resultat av att handeln och naturvården styrs av varierande syften och verkar i olika skalor. Pratensis är fokuserade på en lokal och mindre skala medan Natura 2000 är en naturvårdsatsning för att möta globala målsättningar om biologisk mångfald. Pratensis är ett företag och således styrt av ekonomiska intressen, dessutom framhäver Pratensis antropocentriska värden som estetik och funktion vid sidan av biologisk mångfald. Detta kan jämföras med Natura 2000 som huvudsakligen utgår från ett biocentriskt perspektiv. Sammantaget begränsar handelns utbud, indelning och namnsättning i nuläget möjligheterna att verka för nationell biologisk mångfald genom anläggning av urban äng. Men resultatet visar på möjligheterna att bredda utbudet och nyttja fler av de svenska ängstyperna och ängsmarksarterna som förekommer inom Natura 2000 i urbana miljöer och därmed också skapa förutsättningar för en bredare variation av urbana ängar.