Konsekvensanalyser av skötsel på lågproduktiva torvmarker - Ur ett skogsägarperspektiv

Abstract: Sverige består idag av 1,7 miljoner hektar produktiv torvmark. Tall på torvmark finns utspritt i hela landet och växer oftast på lågproducerande torvmarker, där gränsen mellan produktiv torvmark och impediment kan vara svår att dra. Anledningen till att torvmarker lämnats orörda är på grund av svårigheter med drivning och att det ofta anses att det ej finns lönsamhet i att bruka dessa bestånd. Detta har skapat orörda bestånd som över tid möjligtvis skapat höga naturvärden, som kan avsättas i naturvårdande syfte eller på grund av minst brukandevärde. Tack vare äganderätten har skogsägaren ensamrätt till att själv bestämma vad som ska göras på dennes mark, inom lagar och regler, utan att behöva känna sig otrygg. Syftet med studien var att öka förståelsen om lågproduktiva torvmarker och vilka potentialer och möjligheter de innebär för den enskilda markägaren. Målet med studien var att ta fram ett beslutsunderlag vid beslutstagande av åtgärd på de lågproduktiva torvmarkerna. I studien redovisas den tidigare litteratur som beskriver vilka skötselmetoder och rådgivning som ges för lågproducerande torvmarker idag. Utifrån den tidigare litteraturen gjordes konsekvensanalyser av de olika skötselförslagen på uppställda villkor i Heureka PlanVis, där skötselalternativen optimerades med avseende på högst nuvärde. Resultatet visade att alla testade skötselalternativ blev föreslagna på minst en av de totalt 544 provytorna från Riksskogstaxeringens data. Trakthyggesbruket hade högst nuvärde/ha och dominerade på vegetationstypen lingon medan skötselalternativet hård blädning dominerade på resterande vegetationstyper, dock med ett lägre nuvärde/ha. I och med att tidigare litteratur anger att skogsbruk på torvmarker bör skötas med hyggesfria metoder, faller trakthyggesbruket bort och skötselalternativet hård gallring tar plats istället. På lingontyp bör hård gallring utföras för maximal lönsamhet och på resterande vegetationstyper bör hård blädning appliceras vid ca 100m3sk/ha vid första åtgärd för högst lönsamhet. Bärigheten och antal ingrepp bör tas i beaktning innan beslutstagande av åtgärd. Hård gallring kan även utföras med mindre antal ingrepp om skogsägaren låter bestånden stå till en volym på minst 170m3sk/ha. Naturvårdspotentialen är varierande, men det finns tendenser till att naturvärden finns och en utförlig naturvärdesbedömning bör göras innan beslutstagande. I slutändan handlar allt om skogsägaren som tar beslut om vad som ska göras utifrån dennes mål och detta arbete ger dem en vägledning till ett beslutstagande om vilken skötsel som kan användas. Utifrån studien kan slutsatser dras att det inte finns några rätt eller fel vad gäller valet av skötselalternativ på lågproducerande torvmarker. Resultatet av studie belyser lönsamheten och den potentiella naturvården för varje enskild skötsel och vegetationstyp.