Förlagsinsatser : möjligheter för ett kooperativt finansieringsinstrument

Abstract: Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling. Det tas ett steg mot en bättre balans mellan ägar- och nyttjarrollen. · Den kooperativa särprägeln behålls, eftersom rösträtt saknas, varvid externa investerare inte kan ta kontroll och skifta mot ett avkastningsmål. · De agent- och äganderättsproblem, som uppstår på grund av att den kooperativa äganderätten är vagt definierad, reduceras men försvinner inte helt. · Villkoren formuleras av föreningen, varvid instrumentet kan användas för olika syften – såsom en generellt riktad emission eller riktade emissioner till systerföreningar för att stärka soliditeten; innehållen efterlikvid/slutbetalning varvid kapitalet behålls i föreningen under minst fem år; riktade emissioner till specifika projekt där endast de berörda investerar och på så vis får man en klart avgränsad och engarerad grupp. · Medlemmarna kan bli mer öppna för nya finansieringsformer och organsiationsstrukturer i framtiden, om förlagsinsatser emitteras och en utbildning angående instrumentet sker. Begränsningarna för förlagsinsatser är: · Marknadsplats saknas och pappershanteringen är omständig. · Medlemmarna upplever sin nyttjarroll som väldigt stark, vilket innebär att det är svårt att få ett brett genomslag för ett införande av instrumentet. · Instrumentet är okänt och kunskapen om det är begränsad. · Instrumentets utformning med inlösen till nominellt värde samt utdelning baserat på det nominella värdet gör att några större fluktationer i marknadsvärdet knappast går att få – inte ens om en fungerande marknad kommer till stånd · Instrumentets löptid är en begränsing för både innehavare och utgivare. Föreningen behöver viss planeringshorisont, och innehavaren behöver likviditet i instrumentet. · Intresset för instrumentet begränsas troligast till den kooperativa kretsen. Slutsatserna blir att förlagsinsatserna till viss del kan reducera de agent- och äganderättsliga problem, som uppstår p g a att den kooperativa äganderätten är vagt definerad, men inte i den omfattning som förutspåddes. Instrumentets potential ligger i att vara en av de komponenter, som föreningarna använder för att flytta fokus från den kortsiktiga nyttjarrollen mot den långsiktiga ägarrollen.