Unga tjejers perspektiv på den urbana närmiljön : promenadintervjuer med tjejer i åldern 8-12

Abstract: Det urbana landskapet har genomgått en stor förändring de senaste decennierna, och den ökade trafiken, förtätningen och rädslan för fulla gubbar begränsar barns rörelsefrihet idag. Möjligheten att röra sig fritt utgör tillsammans med tillgång till många miljöerbjudanden, grundstenarna i en barnvänlig miljö. Syftet med fallstudien är att öka kunskapen om hur tjejer i årskurs 2-6 (8-12 år) använder närområdet, samt att få en förståelse för hur platser – utifrån tjejernas perspektiv – skulle kunna utformas så att de skulle vilja vara där. Studien bygger primärt på fyra promenadintervjuer som har genomförts i den tätbebyggda stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn med totalt 10 tjejer. Under promenadintervjuerna besökte vi platser som tjejerna ville visa, primärt platser som de gillar och använder ofta. Tjejerna fick i anslutning till promenadintervjun möjligheten att skapa en egen vision om en drömplats på Vesterbro. Resultatet från min fallstudie bekräftar de utmaningar som beskrivs i Stadsdelsplanen för Vesterbro – att det finns en växande ojämlikhet mellan stadsdelens resursstarka och utsatta medborgare samt en kamp om utrymmet i området. Detta perspektiv belyser hur tjejerna i fallstudien begränsas i sin användning av närmiljön. Det begränsade utrymmet och gatumiljöns faror gör att specifika platser skapas och öronmärks för barn och deras föräldrar. Även när barnen når en ålder då de börjar få mer rörelsefrihet besöker de i hög grad närliggande lekplatser och parker, och det är framförallt närheten, tryggheten och anknytningen till platsen som avgör vilka platser de använder. I denna studie framkommer det att flera tjejer har ett behov av att få tillgång till fler gröna, lugna, privata och hemliga platser i närmiljön, där de kan känna ägandeskap och hantera känslor. Naturmiljöer verkar särskilt främja tjejernas platsskapande och betydelsen av sinnliga upplevelser som innefattar vild natur, vattenelement, smakupplevelser från fruktträd och bärbuskar och djurkontakt framkommer tydligt i studien. Bostadsgårdarna fyller en social funktion under uppväxten, men även andra platser som inte är planerade för lek visar sig vara viktiga för tjejernas sociala liv och utforskande av den kollektiva identiteten.