Toxiska ämnen för hund : råttgift och etylenglykol

Abstract: Denna litteraturstudie behandlar förgiftningar hos hund med begränsning till förgiftning orsakat av etylenglykol och råttgift. Vilket av dessa ämnen som är farligast och hur stor risken är att en hund får i sig dem är två frågor som kommer att undersökas. Det kommer att tas reda på mer om hur det ligger till med etylenglykolets påstått söta smak. Syftet med studien är även att utreda om allmänhetens medvetenhet behöver ökas om vanliga potentiellt farliga ämnen för våra husdjur. Att hundar utsätts för förgiftningar är inte ovanligt och antalet försäkringsfall där hundar blivit förgiftade har ökat mellan 2010 och 2014. Om en hund utsätts för ett giftigt ämne är det mest optimala att så tidigt som möjligt hindra giftet från att absorberas från gastrointestinalkanalen och därmed hindra att det gör någon skada. Det är inte alla gifter som har specifika antidoter som kan administreras om det initiala försöket att hindra absorption av giftet misslyckas. Av alla de olika råttgift som finns används de antikoagulatoriska (AR) mest. En utveckling av de mer potenta andra generationens råttgift tog fart när resistensutveckling hos råttor mot de mindre potenta första generationens råttgift upptäcktes. Brodifakum är den mest toxiska av andra generationens AR och är den vanligaste orsaken till sådana förgiftningar. En AR-förgiftad hund kan utveckla livshotande koagulopati på grund av att AR stör hemostasen genom att hindra karboxylering av koagulationsfaktorer. Vanligaste symptomen som ses är depression, svaghet, bleka slemhinnor, anorexi, dyspné, hematemes, epistaxis och takykardi. Etylenglykol (EG) är en färglös och luktfri lösning som bland annat används i kylarvätska. Den är huvudsakligen njurtoxiskt och det behövs bara en liten dos för att en hund ska dö. EG sägs allmänt ha en attraktiv och söt smak för djur trots bristande stöd inom forskningen. Det är huvudsakligen de toxiska metaboliterna, glykolsyra och slutmetaboliten oxalsyra, som bildas när EG metaboliseras som är farliga. Symptom visar sig ofta i tre stadier där första stadiet karakteriseras av centralnervösa symptom, andra stadiet av hjärt- och lungsymptom och tredje stadiet av akut, oligurisk njursvikt med associerade symptom. De flesta av symptomen i andra och tredje stadiet är orsakade av de toxiska metaboliterna. Det finns antidoter för både AR-förgiftning och EG-förgiftning. Vitamin K (fytonadion) används för att behandla hundar med AR-förgiftning medan etanol eller 4-metylpyrazol (fomepizol) används vid behandling av EG-förgiftning.