Ogräsfrönas överlevnad i biogasanläggningar : en litteraturgenomgång och ansats till metaanalys

Abstract: Sveriges energibehov 2020 var 508 TWh och av det är kärnkraft, biobränsle, olja och vattenkraft de viktigaste energislagen. På grund av att biogasproduktion har ett netto noll utsläpp har regeringen har valt att investera 40% av klimatklivets budget till dessa projekt. Detta bidrar till att påskynda energiomställningen samt att minska behovet av import av fossila bränslen från Ryssland. Biogas produceras av organiskt material, ofta matavfall eller avloppsslam. En idé är att mata biogasreaktorn med vilt växande växter längs vägkanterna. På så sätt får vi ett näringsfattigt dike med ökad biologisk mångfald, energi i form av metangas samt rötrester som sedan kan användas som gödsel på vår åkermark. Men med rötresten kan det också spridas okända frön vilket kan leda till en ogräsproblematik på åkermark. Genom en litteraturgenomgång samt en ansats till metanalys av resultat från ett tjugotal studier, som har undersökt frön och deras överlevnad i en biogasreaktor, i mesofila och termofila temperaturer samt olika retentionstider gick det att se samband mellan ökad dödlighet med högre temperatur och längre retentionstid. Inga fröer överlevde temperaturer över 45°C och de flesta arter av ogräs dog inom 720 timmar. Det var dock stora skillnader i överlevnad mellan och inom arter och egenskaper såsom hårt skal, mognadsgrad och groningsvila påverkade överlevnaden. Även vilken typ av biogasreaktor som användes kunde vara en faktor som påverkade överlevnaden. Metaanalysen tyder på att ogräsfrön i en continuous stirred tank reactor (CSTR) har en högre dödlighet än i en batch reaktor initialt medan CSTR har lägre avdödningshastighet i senare stadier, men mer forskning måste göras.