Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? : en jämförelsestudie mellan tre städers användning av och resonemang kring gröna obligationer för att förstå dess funktion i relation till hållbar utveckling

Abstract: Hållbarhetsarbetet är en central del av den kommunala verksamheten. Krav på hållbarhet är stort och kommuner behöver bemöta framtida hot till följd av klimatförändringar. Flera kommuner i Sverige använder gröna obligationer som en ekonomisk innovation i arbetet med hållbarhet. Gröna obligationer skiljer sig från övriga obligationer genom att investeraren kan följa utgifterna och vilka miljö- och klimatrelaterade effekter det bidrar till. Hur Malmö, Göteborg och Stockholm resonerar kring användningen av gröna obligationer undersöks i denna uppsats. Syftet är att undersöka huruvida gröna obligationer bidrar till hållbara stadsutvecklingsprojekt i staden. Städernas hållbarhetsarbete undersöks primärt i relation till de globala hållbarhetsmålen. I synnerhet är mål elva, hållbara städer och samhällen, intressant. Följande huvudfrågeställning ämnar uppsatsen besvara: Hur använder och resonerar Sveriges tre största städer kring gröna obligationer för att uppnå hållbar stadsutveckling? Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod, analys och informationsinsamling består av intervjuer med anställda inom kommuner och verksamheter relaterat till gröna obligationer. Utöver intervjuerna har även en litteraturstudie av dokument relaterat till kommunernas gröna obligationer genomförts. Uppsatsen har undersökt och jämfört tre storstäder och deras resonemang kring gröna obligationer. Studien har därför en komparativ forskningsdesign. Kommunernas gröna obligationer centreras kring ekonomisk tillväxt snarare än hållbarhetsarbete. Gröna obligationer har en stark inverkan på samverkan inom den offentliga verksamheten, men även samarbetet mellan offentliga verksamheter och finansmarknaden. Gröna obligationer bidrar enligt Göteborg och Malmö till att motverka stuprörstänk kring hållbarhetsarbete och bidrar till samverkan. Både Malmö och Göteborg ser gröna obligationer som en katalysator för gröna projekt med bestämda hållbarhetskrav. En skillnad mellan Malmö och Göteborg har varit deras val av extern granskare. Stockholm har dock valt att inte ge ut gröna obligationer. Stockholm stad motiverar sitt beslut baserat på onödiga kostnader och brist på belägg att det leder till accelererat hållbarhetsarbete. Huruvida Göteborg och Malmö fungerar som en barriär, möjliggörare, eller banar väg för hållbarhetsarbete med gröna obligationer beror på vilket perspektiv man väljer.