Lönsamhet i nötköttsproduktion : avskrivningarnas betydelse för svenska nötköttsproducenter

Abstract: Lönsamheten i det svenska lantbruket har försämrats under de senaste åren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och även färreproducenter. Ökade priser på mark och en stark konkurrens från utlandet är bidragande faktorer till de problem som branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion är i dagens läge en kapitalintensiv bransch som kräver mycket kapital i exempelvis djur och byggnader. Med den försämrade lönsamheten som bakgrund är det aktuellt att finna vägar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig på avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga på byggnader. Syftet är att utreda hur storpåverkan dessa har på lönsamheten för de fallgårdar som presenteras i detta arbete. Studien ska också försöka svara på varför vissa nötköttsproducenter kopplade till lönsamhetsprojektet Agribeef kan vara mer lönsamma än andra, relaterat till kapitalkostnaden avskrivningar. Medhjälp av sekundär empiri görs en studie på ett flertal gårdar som är knutna till Agribeef. Dessa gårdar representerar två delar av nötköttsproduktionen, ungnöt till slakt och dikoproduktion. Empirin analyseras med hjälp av teori och en litteraturgenomgång men det görs även enkorrelationsanalys för att utreda sambandet mellan avskrivningar och lönsamhet för fallgårdarna.Resultatet av studien visar att det för de flesta av gårdarna inte går att se något samband mellan de två faktorerna avskrivningar och lönsamhet. Anledningen till detta bör alltså rimligen vara att det finns andra kostnadsposter som påverkar till en större grad. En intressant observation är att den gård som hade högst lönsamhet och lägst avskrivningar bland allanötköttsproducenter har sina djur utomhus året runt och därmed också ett minskat behov av byggnader.Även då avskrivningarna inte är avgörande för lönsamheten så kan dessa fortfarande vara en viktig del i arbetet mot minskade kostnader som måste bedrivas av svenskanötköttsproducenter idag. I denna kostnadsjakt kan byggnadskostnader vara en del, deras andel i produktionen kan minskas genom flertalet åtgärder och genom detta kan en ökad lönsamhet uppnås. Starka samband gick inte att se genom korrelationsanalysen men avskrivningarnas del i de totala kostnaderna bör ändå inte ses som obetydliga i sammanhanget.