Grönare gata på 25 kvadrat : en studie av utmaningar och möjligheter med biodiversitetsfrämjande parklets i urban miljö

Abstract: Idag lever nästan 90% av Sveriges befolkning sina liv i urbana miljöer. Eftersom expansionen i många städer blivit begränsad riktas i stället blickarna mot den täta staden som lösning på problemet. Men med förtätning följer också många utmaningar. En utmaning ligger i att förtäta staden på rätt sätt så att många olika funktioner kan samsas om samma yta utan att norpa av våra värdefulla grönmiljöer. Samtidigt talar forskare om att vi förflyttat oss in i en ny geologisk epok; "Antropocen". Grundat i hur människans leverne påverkat och påverkar ekosystem och klimat i så pass stor omfattning att konsekvenserna är oundvikliga. En konsekvens är minskad biodiversitet, vilket märks tydligt i den urbana miljön. Med ett intresse för innovation och taktisk urbanism formades en idé som skulle komma att styra detta arbete. Idéen rörde parklet design (små tillfälliga eller semipermanenta fickparker placerade på en (12 m2 ) eller flera parkeringsrutor) och utforskandet kring huruvida man skulle kunna implementera design för biologisk mångfald som ett komplement till deras nuvarande vanliga funktioner. Där av formades arbetets huvudfrågeställning, samt två delfrågor; "Vilka utmaningar och möjligheter finns med att skapa innovativa parklets som utöver sina vanliga funktioner även främjar biodiversitet i urban miljö? Delfrågor: "är det över huvud taget möjligt att främja biodiversitet med parklets på en eller flera parkeringsrutor?", samt "finns det andra funktioner att arbeta med som indirekt kan gynna biodiversitet i det långa loppet?" En litteratur- och intervjustudie fördjupade kunskaperna inom följande ämnen: SPUGS (Small Public Urban Green Spaces), svenska riktlinjer för parklet design, The Parklet Manual, taktisk urbanism, ekosystemtjänster, urban ekologi, samt biodiversitetsfrämjande design. En sammanställning av utmaningar och möjligheter gav svar på arbetets frågeställningar. Så som den urbana miljön ser ut idag (ett väldigt hårdgjort och fragmenterat landskap), samt av anledningar kopplade till brister i parkletens ekologiska kvaliteter kan parkleten enbart stödja biologisk mångfald i begränsad omfattning. Men trots att parkletmodellen inte är den mest lönsamma metoden att främja biodiversitet på, upptäcktes även andra möjligheter som i det långa loppet skulle kunna göra skillnad för den urbana biologiska mångfalden. Genom att fokusera på naturpedagogik skulle gröna parklets kunna designas för att synliggöra värdet av urban natur, samtidigt som de fungerar som offentligt utrymme. Naturpedagogik kan implementeras på många olika sätt. Ett ämne som upprepade gånger nämnts i litteraturen gäller de flygande barriärståliga generalister som redan kan hantera den urbana miljön. Många av dessa är viktiga pollinatörer som både får vårt samhälle och vårt ekosystem att gå runt. Genom att, på ett pedagogiskt sätt, exempelvis designa parklets för pollinatörer skulle människor kunna få upp ögonen för gatans framtida gröna potential. Fler gröna gator kan leda till fler kvalitativa habitat med bättre konnektivitet där emellan och färre barriärer. Först då kommer biodiversiteten i större omfattning kunna öka i våra städer. Biodiversitetsfrämjande parklet-design bör därför handla om att både fokusera på kortsiktig och långsiktig förändring, i liten och stor skala, och att alltid vara medveten om vad ens design har för brister. För att ytterligare studera hur teorin kring de möjligheter som framkommit i litteraturstudien förhåller sig mer praktiskt, samt exemplifiera hur gröna parklet-projekt faktiskt skulle kunna se ut och utformas, genomfördes även ett gestaltningsförslag. "Pollineringsparklets" som projektet kom att kallas består av två exempel på parklets med fokus på pollinatörerna vildbin, respektive fjärilar. Av litteraturstudien framkom att semipermanenta parklets är att föredra, samt att det krävs en yta på minst två parkeringsrutor (25 m2 ) för att projektet ska vara hållbart, vilket har applicerats på båda parklets. I förslagen undersöks hur naturpedagogik kan inkluderas i vår närmiljö på ett nytt och spännande sätt i hopp om att ge gatan, människan och vårt ekosystem en grönare framtid.