Den shoppingstyrda stadsdelen : med exempel från Fornebu

Abstract: Det här examensarbetet som skrivs inom landskapsarkitektprogrammet vid SLU, Alnarp, har som huvudsyfte att undersöka hur kommersialisering påverkar offentliga rum. I arbetet studerar jag det relativt nya begreppet Shoppingstyrd stadsdel, det vill säga en nyetablerad stadsdel uppbyggd utifrån köpcenter och kommers. Genom att studera ett exempel på ett sådant byggnadsprojekt, kopplad till teorier om bland annat offentliga rum och kommersialisering, avser jag att i uppsatsen besvara huvudfrågan: Vad får kommersialiseringen i shoppingstyrda stadsdelar för konsekvenser för det offentliga rummet? Med en kvalitativ litteraturstudie som metod studerar jag inledningsvis begreppet offentliga rum. Fem förhållanden som påverkar frihet och kontroll i det offentliga rummet belyses, nämligen tillgänglighet, rätten till användning, anspråk, förändring och ägande. Därefter redovisas handelns historia i Sverige, för att ge en beskrivning av hur handelstendenser genom tiden har ändrats och kommit att bli vad de är idag. Avslutningsvis studeras kommersialiseringen av offentliga rum, som närmare tar upp tendenser i de kommersiella miljöerna och vilka konsekvenser de ger för de offentliga rummen. Som objekt för exemplet har jag valt Fornebu-projektet utanför Oslo, Norge, där Bærum kommun tillsammans med privata aktörer arbetar med en helt ny stadsdel, med ett centralt lokaliserat köpcenter. Studien av Fornebu är kvalitativ och undersöker visioner med projektet samt vilken roll offentliga rum har och kan komma att ha på platsen. Baserat på studier av projekthandlingar, intervjuer och egna observationer på plats, beskrivs inledningsvis bakgrunden till projekt Fornebu. I nästa del görs egna analyser av mötesplatser enligt projektets visioner, utifrån litteraturstudiens fem förhållanden som påverkar frihet och kontroll i det offentliga rummet. Exemplets avslutande del gör en mer djupgående analys av köpcentret Fornebu Center. Avslutande kapitel innehåller en diskussion där jag ämnar försöka beskriva vad som karaktäriserar en shoppingstyrd stadsdel, samt hur de offentliga rummen i dem påverkas av kommersialisering. För att svara på frågeställningarna utgår jag i huvudsak från Fornebu-projektet som stort, detta på grund av att det är fler delar än köpcentret som påverkar det sociala livet och de offentliga rummen. Möjliga anledningar till att shoppingstyrda stadsdelar börjat uppträda, är nutida samhällsideal som handlar om miljömässig och social hållbarhet. Man har kunnat se en trend med att bygga bostäder och verksamheter kring kommersen, för att skapa blandade funktioner, men också för att integrera handeln med sitt kundunderlag. Den shoppingstyrda stadsdelen kan möjligen karaktäriseras av att rikta sig till en mer bemedlad målgrupp, med privatägd mark, påkostade materialval och homogena och/eller konsumtionsbaserade mötesplatser. Man kan eventuellt konstatera att kommersialiseringen i den shoppingstyrda stadsdelen leder till segregation, exkludering och koreografering genom en förutbestämd exklusiv design som lämnar lite eller inget utrymme till förändring. Tendenserna med allt mer privatisering och kommersialisering i stadsbyggnadsprojekt belyses genom exemplet Fornebu, Norge, men är en generell företeelse som kan ses på fler platser. Jag anser att kommuner i framtiden måste öka sin medvetenhet och sitt ansvar vid planeringsprocesser som i stor utsträckning styrs av privata aktörer. Detta för att offentliga rum ska kunna bli platser där människor på lika villkor tillåts interagera och mötas, utan att särintressen ska tillåtas styra.