Koloniträdgårdars roll i samhället : för stadens hälsa samt individens psykiska, fysiska och sociala välmående

Abstract: Redan på 1900-talet var koloniträdgårdar en del i Sveriges stadsplanering, men nu prioriteras dessa grönområden ofta bort för att konstruera nya bostäder. Bostäderna är dock relevanta att prioritera då städernas befolkning ständigt växer. Samtidigt ökar både klimatförändringarnas negativa följder och den psykiska och fysiska ohälsan. Frågeställningarna som har använts i examensarbetet baseras på denna negativa samhällsutveckling. Det som har undersökts i litteraturstudien är hur koloniträdgårdar kan öka stadens hållbarhet och individens psykiska, fysiska och sociala välmående. För samtliga aspekter som har undersökts i examensarbetet har koloniträdgårdar visat sig vara fördelaktiga att implementera i staden. Biologisk mångfald har en direkt korrelation till antalet ekosystemtjänster som städerna kan nyttja. Koloniträdgårdar är områden med hög biodiversitet. Det blir därför hållbart samt kostnadseffektivt att inkludera koloniträdgårdar i stadsplaneringen. Koloniträdgårdar kan även bidra till att öka självförsörjningsgraden i städerna. Det är väsentligt för att göra staden robust vid framtida kriser och krig. En stad med hög självförsörjning är en stad som är förberedd för kriser såsom Covid-19. Med miljöpsykologiska teorier kunde de psykiska fördelarna fastställas med utgångspunkt i evolutionen. Naturen har en direkt och indirekt positiv påverkan på människans psykiska välmående. Koloniträdgårdar är utöver detta en stimulerande miljö för både sociala interaktioner och fysisk aktivitet. Dessa två aspekter har en direkt påverkan på den psykiska hälsan. Därav ska koloniträdgårdar prioriteras i stadsplaneringen.