Vattenparkens växtgestaltning : hur dagvattenhantering och rekreation kan kombineras

Abstract: Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt projekt för en kommun men också för att det involverar flera intressanta frågor. Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället och det finns få saker som så effektivt återställer mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. Värdet av parker och grönområden i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka denna utveckling är att kombinera parker med andra nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering. Öppen dagvattenhantering i form av anlagda våtmarker är dessutom en hållbar lösning på stegrande miljöproblem med exempelvis översvämningar och övergödning av haven. I en mångfunktionell lösning som kombinerar rekreation med dagvattenhantering skulle dessa båda funktioner gynna varandra genom att öka berättigandet av både dagvattenlösning och park. I dag är den rekreativa aspekten hos dagvattenparker mer av en bonus, med hanteringen av dagvatten som det primära syftet. Därför får inte de rekreativa kvaliteterna kosta särskilt mycket att åstadkomma och upprätthålla. Det finns också andra aspekter som gör det svårare att åstadkomma en attraktiv parkmiljö av denna typ av anlagda våtmarker. Miljön är exempelvis mycket produktiv och växtligheten är svår att styra. Detta examensarbete kretsar till stor del kring vilka kvaliteter eller egenskaper det är konkret hos miljön som gör en park eller ett grönområde omtyckt och rekreativt, samt hur dessa kvaliteter kan uppnås med hjälp av växter. Det finns många olika teorier om detta och dessutom skiljer ju sig upplevelser och åsikter åt mellan människor och mellan olika grupper i samhället. Ända finns det vissa grundläggande aspekter hos våra upplevelser av platser och miljöer som anses gälla de allra flesta. Syftet med arbetet är att vidareutveckla den övergripande utformningen av Paddeborgs vattenpark som tagits fram av Enköpings kommun med fokus på anläggningens växtgestaltning. De principer som tas fram i arbetets ska visa på hur stora upplevelsevärden kan åstadkommas trots en extensiv skötsel. Arbetet utgår från följande forskningsfrågor: 1.Vilka specifika kvaliteter eller egenskaper är särskilt viktiga för att skapa en attraktiv vattenpark med stort rekreativt värde? 2.Hur kan växtlighet på olika sätt användas för att uppnå dessa specifika kvaliteter och egenskaper? 3.Vilka strategier och principer är särskilt betydelsefulla för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förvaltning? En viktig avgränsning för arbetet är att den rekreativa funktionen undersöks och diskuteras utifrån ett växtgestaltningsperspektiv där växter är det material som används. Det förslag som tas fram fokuserar på parkens funktioner, former och generella strategier. Enskilda arter beskrivs och diskuteras endast som exempel på önskade karaktärer. Hanteringen av dagvatten och aspekter som rör ökad biologisk mångfald, ett annat vanligt syfte med anlagda våtmarker, behandlas relativt övergripande. I arbetets kunskapssammanställning har svar på forskningsfrågorna främst sökts genom litteraturstudier. Olika slags litteratur, forskning så väl som populärvetenskaplig litteratur, har valts för att få en bredd och täcka in olika aspekter. En särskilt viktig källa är boken With people in mind av miljöforskarna Kaplan, Kaplan och Ryans (1998). Från denna bok är flera av de kvaliteter som presenteras och diskuteras hämtade. Övriga kvaliteter kommer från den betydelsefulla rapporten Grönstrukturens betydelse för användningen av Ann-Margreth Berggren-Bärring och Patrik Grahn (1995) samt studien Landskapets upplevelsvärden av Boverket (2007b). Principer som visar på hur dessa kvaliteter kan åstadkommas har hämtats från mer gestaltningsinriktade verk som till exempel The planting Design Handbook av Nick Robinson (2011) och Form And Fabric In Landscape Architecture av Catherine Dee (2001). Eftersom mycket av arbetet rör frågor som inte är särskilt omskrivna har det varit viktigt att prata med experter av olika slag. Växtexperter, ekologer, biologer och landskapsarkitekter har hjälpt till med kunskap och idéer som kommit till god användning. Precis som med litteraturstudien har det varit viktigt att få till en bredd med olika slags kunskaper. För att få bättre känsla för anlagda dagvattenanläggningar har även olika studiebesök genomförts. Generellt sett finns det goda möjligheter att integrera dagvattenhantering och rekreation i en anlagd våtmark. Men för att skapa en vattenpark med stora upplevelsevärden är det viktigt att platsen uppnår vissa kvaliteter. De viktigaste egenskaperna hos naturmiljöer och parker kan sammanfattas till elva kvaliteter: sammanhållning, komplexitet, läsbarhet, mystik, originalitet, vidsträckthet, fascination, förenlighet, rofylldhet, artrikedom och naturprägel. Förenklat kan sammanhållning beskrivas som motsatsen till oordning. Att platsen har en komplexitet kan beskrivas som att platsen innehåller mycket att titta på och att miljön är läsbar betyder att det är lätt att förstå och orientera sig på platsen. Att platsen har ett mått av mystik betyder att man som besökare lockas vidare i miljön. Att platsen har originalitet innebär att den upplevs vara ”en annan värld” och vidsträckthet innebär att det går att röra sig länge i denna värld. Att platsen är fascinerande betyder helt enkelt att det finns mycket att fascineras över och förenlighet att de aktiviteter man önskar företa sig är möjliga på platsen. Rofylldhet betyder att det finns tillgång till avskilda och omslutna platser och artrikedom att miljön är rik på olika slags växter och djur. Att miljön har naturprägel betyder att den har en tydlig naturkaraktär. Det är i allmänhet möjligt att i hög grad åstadkomma dessa kvaliteter med hjälp av växter. Exempelvis kan man med blomsterängar enkelt höja komplexiteten hos en miljö eller öka läsbarheten med hjälp av utmärkande växter som markerar entréer och målpunkter. Genom att låta vegetationen delvis dölja vissa platser förhöjs graden av mystik och med hjälp av omslutande växter kan rofyllda platser skapas. För att parkens kvaliteter och upplevelsevärden ska upprätthållas och utvecklas är förvaltningen viktig, särskilt i ett extensivt och storskaligt projekt som Paddeborgs vattenpark. Störningar så som slåtter och varierade vattennivåer är avgörande för karaktären på platsen. I växtgestaltningsförslaget till Paddeborgs vattenpark används många av de principer som tas upp i kunskapssammanställningen. Förslaget bygger vidare på Enköpings kommuns övergripande utformning. Det övergripande konceptet för parken (framtaget av kommunen) går ut på att efterlikna naturen för att skapa en lättskött, vacker och välfungerande våtmark med ett formspråket inspirerat av Enköpingsån och naturfraktaler. Parken, som har till uppgift att rena delar av Enköpings dagvatten från näringsämnen och föroreningar, ligger i ett öppet åkerlandskap ungefär två kilometer väster om stadens centrum. Man kommer att röra sig på upphöjda ytor runt meandrande dammar med olika djup. I dag ligger en mindre industrifastighet mitt i området för den planerade anläggningen. I framtiden kan denna komma att köpas upp och bli en del av anläggningen. Det kan också komma att byggas bostäder i området och då kommer parken att fungera som stadsdelspark. En ny gång- och cykelväg är också planerad vilken kommer att koppla samman parken med staden längs med ån. Konceptet för växtgestaltningsförslaget till parken, som grundar sig på idéerna med parkens övergripande utformning, går till stor del ut på att skapa naturliga och vildvuxna karaktärer inom prydliga ramar. På några viktiga platser är gestaltningen tänkt att vara mer bearbetad och uttrycksfull. Detta skapar bland annat en stark kontrastverkan och goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv samtidigt som det inte är särskilt skötselkrävande. En framträdande princip hos förslaget är högväxande gräs med klippta gångar och ytor som bildar rofyllda, avskilda rum. Små dungar tar upp karaktären hos det omkringliggande landskapet och gör att parken verkar fortsätta ut i åkerlandskapet samtidigt som det möjliggör en öppenhet. Både gräset och dungarna infogas i prydligt avgränsade områden med ett formspråk som liknar det hos parken i stort såväl som Enköpingsån. I de fuktiga delarna av parken får beståndsbildande starrarter breda ut sig och vid viktiga målpunkter planteras färgstarka och framträdande växter som till exempel fackelblomster och svärdslilja. Förhoppningsvis kommer förslaget att bidra till att Paddeborgs vattenpark blir en attraktiv och upplevelsrik park såväl som en välfungerande dagvattenlösning. ' Diskussionsdelen kretsar främst kring växtgestaltningsförslaget och arbetet med att åstadkomma kvaliteter genom detta och kring arbetsprocessen och valda metoder. En slutsats är att det finns vissa kvaliteter kopplade till en miljös fysiska utformning som de flesta svarar positivt på men att det är rimligt att anta att det kan skilja sig vilka kvaliteter som värderas högst människor eller grupper emellan. En annan viktig slutsats som dras är att det är möjligt att åstadkomma dessa kvaliteter med hjälp av växter men att olika kvaliteter är olika lätta att åstadkomma i en våtmark. Att i gestaltingen utgå från kvaliteter som ska uppnås har varit till hjälp men också styrt gestaltningen mycket. Under process- och diskussionsdelen diskuteras bland annat gestaltningsprövningen som har varit nyttig genom att de olika principerna och gestaltningsgreppen testats i skarpt läge. Diskussionen avslutas med ett resonemang kring vattenparkens framtida roll, där det konstateras att denna typ av anläggning kan komma att bli ännu viktigare för rekreationsmöjligheterna i framtidens allt mer förtätade städer.