Ekologisk fårproduktion

Abstract: Denna studie behandlar en gård på norra Gotland som idag omfattar cirka 200 ha åkermark och bete samt 100 ha skog. Produktionen är ekologisk och består av 80 dikor med försäljning av kalvar vid sex månaders ålder samt 250 tackor av gotlandsras som lammar på våren. Gården är KRAV-ansluten och alla lamm föds upp som KRAV-lamm. Syftet med studien är att titta på möjligheterna att utöka fårbesättningen på bekostnad av dikorna. På gården finns tre maskinhallsliknande stallbyggnader som alla består av tre väggar och tak. De täcker en total yta av 2500 m2 och de ligger alla i anslutning till rasthagar. Vi har under vårt arbete valt att intervjua flera fårproducenter och göra flera studiebesök för att få en så djup bild av fårproduktion som möjligt. Det fodersystem som idag används på Sorby gård är inte optimalt med tanke på foderspill och liknande även om det är rationellt och genomtänkt. För att förbättra utfodringen av grovfoder har vi valt att ersätta de gamla foderhäckarna och istället sätta in foderbord, av typen smålandsgrinden. Där blåser vi in ensilage eller hö med en balrivare. Detta ger ett korthackat grovfoder som fåren gärna äter. Det blir också mindre spill av ett korthackat foder. Kraftfoder utfodras med hjälp av kraftfoderstationer som styrs av transpondrar runt varje enskild tackas hals. Den produktion vi riktar in oss på är vårlammsproduktion på ungefär halva besättningen med korsningstackor (finull/mjölk/dorset) som lammar i januari. Den andra halvan skall bestå av gotlandstackor som lammar i april för höstlammsproduktion. Detta för att få en jämnare arbetsfördelning samt flera intäktstillfällen under året. Arealen och ligghallarna räcker till en produktion med cirka 800 tackor, vilket skulle innebära 400 korsningstackor samt 400 gotlandstackor. Skinnen från gotlandslammen säljs idag för 250 kronor till garveriet men i framtiden finns möjligheter att ta tillvara på och sälja skinnen själva vilket ger ett mycket stort mervärde då ett skinn idag säljs för mellan 1000 och 2000 kronor. Enligt de kalkyler vi gjort är den nya produktionsinriktningen lönsammare än den tidigare. Den är dessutom mindre känslig för eventuella ändringar i EU:s bidragspolitik.