Gräsmattan – brukande och berikande : en utveckling av Rålambshovsparkens bruksgräsmattor för att gynna biologisk mångfald och skapa fler upplevelsevärden

Abstract: Ungefär hälften av de gröna miljöerna i Sveriges städer utgörs av gräsmatta. Gräsmattans stora utbredning utgör ett hot mot biologisk mångfald och dessutom bidrar dess intensiva skötselbehov till en negativ klimatpåverkan. Syftet med uppsatsen har varit att finna sätt att minska ytan gräsmatta vid städers parker och samtidigt främja biologisk mångfald. Detta med fokus på växtmaterial och pollinerande insekter. Rålambshovsparken har valts som studieområde för att undersöka hur andelen bruksgräsmatta kan minskas och samtidigt främja biologisk mångfald utan att påverka, alternativt förbättra, parkens befintliga upplevelsevärden. Resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag av bruksgräsmattorna i Rålambshovsparken och togs fram med hjälp av litteraturstudie, studie av referensprojekt, analys och inventeringar av platsen samt en parallellt pågående skissprocess. Litteraturstudien och studie av referensprojektet visade att olika typer av ängsvegetation är ett bra alternativ att ersätta bruksgräsmattan med. Detta för att gynna biologisk mångfald och samtidigt bevara parkens öppna och ljusa känsla som bruksgräsmattan tidigare bidragit med. Blomningen kan bland annat gynna pollinerande insekter och bidrar dessutom med upplevelsevärden för besökarna. Vidare är det viktigt med en lång blomsäsong för att gynna pollinatörer och därmed har ängsvegetationen även kompletterats med tidigt- och senblommande lökar. Därutöver har det även fastställts att det krävs mer än växtmaterial för att gynna olika insekter, de behöver även olika typer av habitat som exempelvis ytor av sand och död ved, vilka är strukturer som använts i gestaltningsförslaget. Att försöka finna sätt där biologisk mångfald gynnas utan att bekosta det befintliga upplevelsevärdet visade sig dock inte vara helt okomplicerat. Detta eftersom det sociala värdet som bruksgräsmattan bidrog med, bland annat gav förutsättning för bollspel och picknick, vilken ängsvegetation och sandytor inte är helt lämpade för. Därmed kan det påstås att den biologiska mångfalden delvis använts på bekostnad av det befintliga upplevelsevärdet. Av den anledningen har platsanalysen varit av yttersta vikt för att identifiera de ytor av bruksgräsmatta som ger minst påverkan på den sociala funktionen och som därmed kan anläggas med exempelvis ängsvegetation utan att påverka upplevelsevärdet för mycket. Att inte bevara det befintliga sociala värdet kan vidare medföra att en förändring av parken blir svårare att försvara för invånare och beslutsfattare, speciellt i tider med ökad inflyttning till staden. Av den anledningen blir det av yttersta vikt att sprida information och pedagogik om varför vi behöver gynna biologisk mångfald. Att vi människor behöver påminnas om att prioritera fler arter än oss själva.