Förlängt kalvningsintervall : stämmer rekommendationerna om att 12 månaders kalvningsintervall är mest lönsamt?

Abstract: Svenska mjölkkors mjölkavkastning ökar för varje år som går. Ett kalvningsintervall om 12–12,5 månader är vanligt och har varit rekommendationen de senaste 30 åren för att uppnå en maximal vinst då försök visat att mjölkavkastningen sjunker ju längre laktationen går. Samtidigt visar flera studier på att sjukdomsförekomsten är som störst just kring kalvning, att fruktsamheten förbättras vid förlängt kalvningsintervall och att det inte stämmer att mjölkavkastningen skulle minska vid en förlängd laktation. Syftet med denna studie är därför att ta reda på om rekommendationerna om ett kalvningsintervall om 12–12,5 månader fortfarande är det mest lönsamma. Detta genomförs genom att granska och räkna på data ifrån ett försök på 226 kors första laktation med randomiserat traditionellt och förlängt kalvningsintervall och beräkna de kostnader och intäkter som varierar dem emellan. Försöket genomfördes mellan den 23 augusti 2018 – 27 september 2020. För att avgränsa arbetet så kommer bland annat olika rasers påverkan inte tas i beaktan och endast konventionella priser kommer att användas. Resultatet från studien visar på att medelavkastningen för förstakalvare inte sjunker om den förlängs från 12,3 till 15,4 månader. Intäkterna visade ingen signifikant skillnad men det gjorde däremot kostnaderna där korna för det förlängda kalvningsintervallet var i genomsnitt 2 kronor billigare per dag. Ett förlängt kalvningsintervall medförde en bättre fruktsamhet vilket innebar färre semineringar och ett kortare intervall mellan första och sista seminering. Intäkterna för slaktkor minskade samtidigt som kostnaderna för rekryteringskvigor också minskade. Resultatet visar att ett traditionellt kalvningsintervall om 12–12,5 månader inte behöver vara det mest lönsamma för förstakalvare och att en strategi om individuella laktationslängder skulle kunna vara gynnsamt. Strategier om kalvningsintervallets längd bör fattas med stor omsorg då det påverkar dynamiken av djurflöden och kan påverka lönsamheten.