Stockholmslandskapets uterum : utomhusträning i den urbana staden

Abstract: Mot bakgrunden av att den urbana staden blir allt mer exploaterad och stadens uterum, det vill säga ytorna mellan bebyggelsen, minskar så ska denna uppsats behandla landskapsarkitektur, stadsplanering och fysisk aktivitet i Sveriges huvudstad, Stockholm. I dagens samhälle är en av de främsta folkhälsouppgifterna att få befolkningen mer fysiskt aktiv. Genom litteraturstudier, platsbesök och intervjustudie undersöker detta arbete hur Stockholm jobbar med detta ärende samt hur det har hanterats genom historian. Frågorna som ställs är: Hur implementeras möjligheter till utomhusträning inom Stockholms stadsplanering? Hur påverkas människan fysiskt och psykiskt av utomhusträning? Samt: Hur kan Stockholms utemiljö utvecklas för att främja fysisk aktivitet? Stockholm är en stad som har speglats av sin naturgeografiska position. Stadsplaneringen har utformats med en ambition av att skapa ett sammanhängande nät av parker, natur och stråk som ska bevaras, samtidigt som en eftersträvan av ett stadslandskap där omgivande stadsdelar växer samman. Stockholm har genom utformningen och planeringen av staden försökt underlätta och uppmuntra människor till ett aktivt liv, detta genom att planera för kortare avstånd mellan bostad, arbetsplats och träningsmöjligheter, god tillgång till parker och grönområden samt länka samman staden via gröna stråk. Dock är detta inte en garanterad strategi för att få människor fysiskt aktiva då faktorer så som trafik, god ljudnivå, goda och varierande förutsättningar för gång- och cykeltrafik, estetiskt tilltalande design samt områden som känns trygga och säkra är aspekter som påverkar befolkningens vilja att träna i utemiljön. Människan har ett behov av fysik aktivitet och samhället har ett ansvar att erbjuda dessa ytor till dess befolkning. Fysisk aktivitet utomhus kommer med många fördelar för både sinnet och kroppen då endorfiner och proteiner frigörs som och erbjuder goda hälsoeffekter. Olika förutsättningar och skiftande behov och motivation leder dock till att det bland annat inte råder samma förutsättningar i Stockholms innerstad som i Stockholms ytterstad. Att värna för närheten och tillgången till natur, en attraktiv design av stadens uterum och en större och mer varierande utbud av faciliteter för utomhusträning skulle kunna leda till ett mer frekvent utförande av utomhusträning i staden.