Lekmiljöer som uppskattas av barn : en observationsstudie i Uppsala

Abstract: I dagens urbana miljöer designar vi välplanerade och detaljprogrammerade lekytor för barn. Dessa lekytor kallas lekplatser och de skapas efter vuxnas krav på säkerhet och deras önskemål om design. Forskning visar på en minskning i utomhuslek hos barn. Utomhuslek är viktigt för barns utveckling, sociala förmåga och psykiska och fysiska hälsa. Tidigare forskning visar på lekens och naturens positiva påverkan på barn och ungas välmående. Att barn kommer längre ifrån både lek och natur i takt med dagens förtätning av städer kan ses som ett stort problem. För att få en tydligare bild av barns lek har en observationsstudie gjorts av tre lekplatser i Uppsala. Detta för att bilda en uppfattning av hur barn använder mer fria respektive mer programmerade lekytor. Studien visar att barn generellt leker på de programmerade ytorna. Leken formas oftast efter lekutrustningen på platsen och de förutsättningarna vi vuxna ger barnen utifrån platsens utformning. Barns lek skedde i de flesta fall i sällskap av en vuxen vilket troligtvis påverkade både val av plats och leken som ägde rum. De barn som lekte i en naturmiljö eller de med en stor variation och utmanande lek uppvisade mest energi och aktivitetsglädje i samband med leken. Barn i sällskap av andra barn uppvisade även de mycket energi. De lekmiljöer som barn väljer för lek påverkas av många faktorer. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan de största faktorerna vara vuxnas förväntningar på barns lek, deras närvaro vid barns lek och i deras lekmiljö.