Faktorer som påverkar livslängden hos svenska mjölkkor : effekter på metanutsläppen

Abstract: Livslängden hos svenska mjölkkor är idag relativt kort då faktorer som en hög rekryteringsprocent, låg fertilitet, sjukdomar och skador, låg mjölkavkastning, hög inkalvningsålder och en önskan om bättre genetiskt material i nästa generations kvigor spelar in. Alla dessa faktorer påverkar i sin tur metanutsläppen då en mjölkko som lever länge och bidrar till besättningen med sin mjölkavkastning har lägre metanutsläpp än en ko som lever kortare tid. Detta beror på att hon producerar mer mjölk under sin livstid och därmed späder ut metanutsläppen över tid räknat i intensitet, metan / kg energikorrigerad mjölk. En svensk kviga föds upp i drygt två år innan första kalvning, vilket betyder att det går två år utan någon producerad mjölk och samtidigt ger det ett stort bidrag till besättningens metanutsläpp. Rekryteringsprocenten definieras som andelen inkalvade kvigor som kommer in i besättningen delat på antalet kor i besättningen räknat i procent. Ett överskott på kvigor ger en onödigt hög rekryteringsprocent. Detta är en anledning till att mjölkkorna slås ut då kvigorna behöver mjölkkornas plats i stallet. Dessutom slås flera förstakalvare ut innan de avslutat sin andra laktation, vilket är den laktation där man räknar med att kvigorna har betalat för de kostnader som varit under uppfödningstiden. Även detta påverkar metanutsläppen mycket eftersom kvigornas uppfödningstid då är längre än deras produktiva livstid. En lösning på en minskad rekryteringsprocent, hållbarare kvigor och samtidigt lägre metanutsläpp ligger i användningen av x-vik och köttrassemin. Låg fertilitet är den största utslagningsorsaken i Sverige och detta påverkar både rekryteringsprocenten och metanutsläppen. En längre livslängd hos mjölkkorna har visat sig ge en förbättrad miljömässig hållbarhet med lägre metanutsläpp men även en ökad ekonomisk och social hållbarhet genom en förbättring av de faktorer som påverkar livslängden hos svenska mjölkkor.